Kvarnarna

Stora kvarnen

I skrift nämns Komstad första gången år 1370. Enligt den bevarade handlingen överlåter då Benkt i Nyböle, sin ”quaern ij Kambstadhum” till ett par bröder, som han varit förmyndare för. Det fanns alltså kvarn i Komstad redan på 1370-talet, kanske hade den funnits här i ett par, tre hundra år eller sedan någon, som sett en vattendriven kvarn, fört med sig nyheten hem till Komstad.
Kvarnens interiör     Sedan har det alltid funnits kvarn i Komstad, även om läget växlat något. Förr fanns t o m flera kvarnar, vilket ses av den kvarninventering, som gjordes 1697. Dels registreras då tre små husbehovskvarnar, dels en s k tullkvarn, där man malde åt allmänheten. Den sistnämnda var föregångare till den nuvarande kvarnen.
De små kvarnarna är försvunna för länge sedan. Den större har flyttats åtminstone ett par gånger och låg tidigare längre norrut en bit ovanför ön Kringlan, vilket man ännu kan se spår av. Senare var den placerad norr om landsvägen, där nu cirkelsågen ligger.
På sin nuvarande plats uppfördes kvarnen år 1871, fast då bara i en våning – de båda andra byggdes år 1928. Det var ett rejält och välgjort bygge, som gjordes 1871. Både stengrund och virke är helt oskadade än idag. Sedan kvarnen 1988 renoverats och ommålats, är den nog den vackraste bruksbyggnaden i trakten.
Den ursprungliga kvarnen var säkerligen en skvalta liksom de tre små husbehovskvarnarna. När hjulkvarnen kom är okänt, men troligt är väl, att i varje fall kvarnen norr om landsvägen, alltså den närmaste föregångaren till den nuvarande, var en hjulkvarn. Den nya kvarnen lade man år 1894 om till turbindrift.
Stora Kvarnen     Kvarnen var något av ett centrum i bygden. Alla behövde få malet och där var ständigt liv och rörelse. Fram till början av 1960-talet maldes både brödmjöl, havrekross och svinmjöl här. Sedan ändrades förhållandena och mälden kom att utgöras av huvudsakligen fodermjöl. Även efterfrågan på detta minskade i rask takt då bönderna skaffade sig egna gröpkvarnar och sommaren 1981 upphörde verksamheten.
Men kvarnen står kvar, välhållen och fin, med kvarnstenar, siktar, valsverk, kross och alla andra maskiner och inventarier i fullt brukbart skick. Det kan malas mjöl i Komstad i morgon dag, om så önskas.

 

Skvaltkvarnen

Skvaltkvarnen I många år – troligen alltsedan vikingatid och fram till 1800-talets slut, maldes mycket mjöl på s k skvaltkvarnar eller enfotakvarnar. En skvaltkvarn är egentligen en handkvarn, som försetts med drivanordning för vatten. De kunde drivas i små vattendrag, ofta blev det bara under höst och vår, när vattentillgången var tillräcklig.
I slutet av 1600-talet fanns inom det område som nu är Sävsjö kommun, ca 150 skvaltor. Här i Komstad fanns fyra stycken. Ingen skvaltkvarn finns i dag att skåda, ej ens rester av en sådan. Ur pedagogisk synvinkel är det en brist. Vi måste i Komstad i sina principer kunna visa alla de maltekniker, som förekommit här. Alltså var det bara att timra en skvalta, den invigdes i augusti 1992. Nu ligger den så grant nere i sin lilla däld. Någon gång ibland är den i gång och snurrar och skvätter.

På skissen nedan visas hur en skvaltas inre är uppbyggt och fungerar. Skissen är tagen ur Hembygdsföreningens årsskrift 1989.

 

Skiss av skvaltkvarnen

Funktionsskiss över skvaltkvarn, skvalta eller enfotakvarn.

1. Lätteverk. Med detta kunde 2 lättas.
2. Löpare, den övre roterande stenen.
3. Segle, drev löparen.
4. Liggare, den undre, fasta stenen.